Att göra en budget är ett kraftfullt sätt att få kontroll över sin ekonomi. Med enkla medel kan du upptäcka lätta möjligheter att spara pengar, utan att behöva ge upp något du tycker om.
I den här artikeln får du veta varför du behöver en budget, hur du kan strukturera din budget och vilka gratis verktyg du kan använda dig av för att göra din budget.
Innehåll:
Därför behöver du en budget
Utan en budget är det svårt att skapa struktur i din ekonomi. De flesta tror att de vet ungefär hur mycket de lägger på det ena och det andra varje månad. Vid en mer noggrann genomgång visar det sig ofta att inte riktigt stämmer. De flesta har helt enkelt inte riktigt koll på var pengarna tar vägen varje månad.
Känner du igen dig i att det är svårt att få pengarna att räcka, att det är omotiverande och svårt att hitta utrymme till att spara? Då är sanningen att du med största sannolikhet skulle ha stor hjälp av att göra en budget.
Med en budget ger du dig själv möjlighet att göra medvetna val kring hur du använder dina pengar. Det handlar inte om att begränsa sig eller att snåla in. Det handlar om att göra det synligt för dig själv var pengarna hamnar. Om det visar sig att du hellre vill fördela dem på ett annat sätt kan du använda dig av din budget för att göra den förändringen. Du och din ekonomi kommer att tacka dig!
En budget behöver inte vara komplicerad
När du gör en budget för första gången är det bra att vara lite mer noggrann och skriva ner hur du tänker dig att dina pengar ska användas. När det väl är gjort och du levt med din budget ett tag kommer du märka att den knappt behövs längre. Det beror på att du förändrat dina vanor och anpassat dig till din budget.
Så gör du en budget
För att göra en budget är det bra att börja med att definiera kategorierna du ska dela in dina kostnader i.
Kostnaderna kan kategoriseras i vilken typ de tillhör, t. ex mat, hemförsäkring, drivmedel till bilen. Dessa kan sen klumpas ihop till större kategorier som till exempel Mat & Hygien, Försäkring och Bil.
En del kategorier är helt fasta kostnader, det vill säga de kostar vad de kostar oberoende av hur du konsumerar just den månaden. Andra hör till rörliga kostnader som blir högre eller lägre beroende på vilka val du gör med din konsumtion. Till sist har du sparande, alltså vad du sätter av för att spara eller investera.
Med budgeten kan du styra hur pengarna ska fördelas mellan de olika kategorierna. Om du upptäcker att du har väldigt höga fasta kostnader kan det innebära att du vill göra något för att minska dem. Alternativt är dina rörliga kostnader högre än du önskar och då får du helt enkelt försöka minska dina inköp.
Fasta kostnader
Fasta kostnader är sådana som i stort sett är samma varje månad och där utgiften kommer oavsett vad du gör. Hit hör till exempel hyra och vissa andra bostadskostnader. Även abonnemang, försäkringar, bilkostnader etc kan räknas in hit.
Generellt sett kan man säga att det ger mer rörelseutrymme i din ekonomi om du har låga fasta kostnader. Det viktigaste är att dina fasta kostnader motsvarar dina fasta behov, till exempel att du har minst lika mycket nytta av en bil som den kostar att äga.
Som fasta kostnader kan man räkna kostnader för:
- Bostad
- Abonnemang
- Försäkringar
- Lån och krediter
Bostad
Till bostaden kommer egentligen både fasta och rörliga kostnader. Typiska kostnader som hör bostaden till är hyra eller bostadsrättsavgift, lånekostnader, el, hemförsäkring, värme, vatten, sophämtning etc.
Minska dina bostadskostnader
Det kan vara svårt att påverka kostnaden för själva bostaden. För att minska hyran eller avgiften krävs det vanligen att du flyttar, vilket inte alltid är ett bra alternativ.
Däremot finns det mycket som hänger ihop med bostaden som du kan påverka. Du kan till exempel jämföra och välja ett billigare alternativ när det gäller:
Abonnemang
Till abonnemang hör dina löpande kostnader för sådant som du abonnerar på eller tjänster du köper regelbundet. Vanliga poster är till exempel mobiltelefoni och internet.
Minska dina abonnemangskostnader
Det brukar vara ganska lätt att sänka sina kostnader i den här kategorin. Många abonnemang saknar bindningstid och du kan gå ur inom loppet av en månad.
Om du saknar bindningstid på ditt mobilabonnemang kan du spara en slant varje månad till att byta operatör. Det är lätt och smidigt och du får behålla ditt nummer, men kanske till och med få mer för dina pengar.
Försäkringar
Försäkringar är sådant som ibland tecknas och sen glöms bort. Har du koll på vad du är försäkrad mot och vilka villkor som gäller?
Minska dina försäkringskostnader
Om du har ett par olika försäkringar och inte riktigt vet vad de täcker mot är det nog klokt att göra en kort genomgång.
Dels finns det ibland chans att bunta ihop olika försäkringar i ett paket från samma försäkringsgivare för att få ett bättre pris. Dels kanske du märker att du betalar för försäkringar som inte känns relevanta.
Vanliga försäkringar som de flesta har är:
- Hemförsäkring
- Fackföreningsavgift och a-kassa (som är en form av inkomstförsäkring)
- Bilförsäkring
- Föräldrar har vanligen någon typ av barnförsäkring samt en livförsäkring på sig själva
Dessa är i regel väl värda att ha kvar. Däremot kanske du kan få bättre villkor eller lägre pris om du ägnar en liten stund åt att titta efter mer prisvärda alternativ.
Lån och krediter
TIll dina övriga lån och krediter hör alla kostnader du har för ränta. Hit hör alltså studielån, privatlån, kreditkortsskulder etc.
Dessa kostnader räknas som fasta i och med att de kommer varje månad. Du kan däremot i de flesta fall ganska lätt få ner kostnaderna för dessa genom att samla dina krediter hos en och samma bank. Det brukar ge en lägre ränta och bättre överblick, vilket rekommenderas.
Om du har mycket pengar i lån och kredit bör du också prioritera att betala av detta. Det gör du genom att amortera av dem så snabbt du kan.
Rörliga kostnader
Till rörliga kostnader hör sådant som är helt beroende av vilka aktiva val du gör med dina pengar. Det gör att kostnaderna kan variera kraftigt från månad till månad.
Just därför är det bra att använda budgeten som stöd för att se ungefär var ditt snitt ligger. Det är svårt att hålla koll på vad man lägger på mat varje månad, inte minst hur det såg ut för två eller tre månader sedan.
Använd budgeten för att få syn på vilka köpmönster du har som sticker ut och där du kanske behöver fundera på att dra ner lite. Det kan också hända att du märker att det finns mer utrymme att spendera pengar i någon kategori.
Mat och hygien
Till mat hör både det du köper i mataffären och utemat. Hygien avser hygienartiklar och annat (kan vara till exempel hårklippning, tvål, tandkräm, blöjor). Om du ofta äter hämtmat eller äter på krogen kan vi rekommendera att separera det från köpen i matvaruaffären.
Konsumentverket beräknar ungefär 2500 kronor per vuxen som en rimlig nivå.
Minska dina kostnader för mat och hygien
Det är betydligt dyrare att äta ute än att laga egen mat, ofta 3-4 gånger så dyrt eller mer. Behöver du göra det eller kan du spara pengar och samtidigt äta nyttigare genom att laga hemma?
En annan klassiker är uteluncher. Du kan ofta spara 25-100 kronor per dag bara på att ha med dig en god matlåda istället för att äta en dyr utelunch. På en månad blir det upp till 2 000 kronor eller 20-25 000 kronor på ett år.
Transport
Till transport räknas både kommunala transportmedel som buss och tunnelbana. Även bil och bilrelaterade kostnader som bilskatt, försäkring och drivmedel går in här.
Kan du sänka dina kostnader genom att köra mindre bil eller genom att sälja den och börja åka buss? Kanske du kan fräscha upp eller köpa en cykel och helt gratis ta dig runt?
Kläder och skor
Dina kostnader för kläder och skor hör mycket logiskt till kategorin kläder och skor. Hit hör alltså alla sådana kostnader, även till exempel träningskläder och joggingskor.
Minska dina kostnader för kläder och skor
Många har redan garderoben full med kläder, prova att erbjuda att byta kläder med en vän. Om du behöver köpa något kan du börja med att titta på Tradera.
Det finns specialiserade grupper på Facebook där användarna säljer kläder. Dessa är välorganiserade och kläderna håller hög kvalitet till riktigt låga priser. Ett mer hållbart och prisvärt sätt att konsumera kläder.
Nöjen
Till nöjen hör sådant som du gör för skojs skull, själv eller med vänner. Det kan till exempel vara biobesök eller konserter, men även streamingtjänster som Spotify och Netflix.
Du ska absolut avvara pengar för nöjen, det är viktigt. Men om du tycker att den här kostnadsposten är för stor kan du till exempel bjuda hem till att ha filmkväll hemma istället för att gå på bio. Det finns mycket man kan hitta på som är både roligt och trevligt att göra men som inte kostar skjortan.
Sparande
Utöver dina levnadskostnader bör du också ha ett sparande med i din budget. De flesta behandlar tyvärr sitt sparande som en rörlig kostnad.
Vi rekommenderar dig att se ditt sparande som en självklarhet och att du ser till att alltid spara minst samma summa varje månad. Det blir lättare att spara om du gör det direkt när du fått din lön. En bra tumregel är att börja med 10 % av din lön, om du har möjlighet.
Om du upplever att det är svårt att spara är vårt råd att se över alla kostnadsposterna ovan. Finns det någonstans där du kan trimma lite för att skapa marginal att spara?
Amortering
Du som har lån av något slag behöver amortera. Beroende på vad du har för sorts lån kan det vara olika bråttom att amortera ner skulden. För studielån och bolån är det i regel inte så bråttom eftersom räntorna är låga.
Om du däremot har privatlån av något slag eller skulder via kreditkortet är det viktigt att vara noga med att betala av dessa så snart du kan. Det är oftast dyra lån, så fokusera på att göra dig fri från den typen av skulder så snart du kan.
Parallellt med detta kan du spara ihop en buffert.
Buffert
Om du inte redan har en buffert är det här bland det första du behöver göra med ditt sparande. En buffert är en summa pengar som finns sparade för att du ska kunna klara av oförutsedda kostnader utan att behöva ta lån eller andra krediter.
Beroende på hur din livssituation ser ut behöver du en budget av olika storlek. Många rekommenderar att ha minst en månadslön sparat i som buffert. Om du har barn och bor i villa bör du ha mer, gärna uppemot fyra till fem månadslöner (eller mer).
Det kan ta tid att spara ihop till din buffert om du inte har någon alls idag. Men det är viktigt och definitivt något du ska prioritera.
Budgetera för att pengar sätts in varje månad på ditt buffertkonto tills du nått din önskade nivå. Här har vi skrivit mer om buffertspar som du kan spana in för att få veta mer om hur du gör detta på bästa sätt.
Målspar
Med målspar menas att du sparar till ett särskilt mål, till exempel en resa eller att köpa ny bil etc.
Det är bäst och billigast att spara till sådant du vill köpa hellre än att handla på kredit eller ta lån. Därför är det bra med ett målsparande.
Budgetera för att sätta av en del av dina pengar till detta varje månad. Hur mycket beror på dina marginaler och hur dyra dina mål är, samt hur snabbt du vill nå dem såklart.
Långsiktigt sparande/Pensionssparande
Det är också bra att ha ett mer långsiktigt sparande. Det är alltså ditt sparande som över tid ska ge dig en ekonomisk trygghet på lite längre sikt.
Att spara långsiktigt är viktigt och något som alla borde göra. Börja spara långsiktigt så fort du har skapat en trygg grund i att vara fri från dyra skulder och ha en buffert på plats.
Verktyg som gör det lätt att göra en budget
Det finns appar och datorprogram som specialiserat sig på att hjälpa dig göra en budget. Vi har testat många av dem och vårt intryck är att de snabbt känns för krångliga för att fungera i vardagen.
Det räcker väldigt långt att använda ett enkelt Excel- eller Google Sheets-dokument, eller till och med papper och penna. Men det finns några hjälpmedel som kan vara bra att använda, som hjälp på traven:
- Konsumentverkets budgetkalkylator
- Excel-mall
Konsumentverkets budgetkalkylator
Konsumentverket har en smidig och användarvänlig räknare som hjälper dig skaffa en ungefärlig bild av hur din budget kan se ut.
Räknaren ställer pedagogiska frågor till dig som gör den väldigt lätt att använda. Konsumentverket har även egna beräkningar på vad som är normala kostnader inom varje kategori, du kan med en enkel knapptryckning få in de siffrorna i budgeten.
Budgetkalkylatorn passar utmärkt för dig som gör din första budget.
Gratis mall för att göra en budget i Excel
Ett annat bra sätt att göra din budget på är med Excel. Med lite kunskap om programmet går det snabbt och lätt att skapa diagram över dina inkomster och utgifter vilket kan vara både intressant och roligt.
Om du vill prova att göra din budget i Excel kan du börja med att använda Hemkunskapens mall. Den är helt gratis och innehåller alla budgetposter du behöver. Mallen räknar dessutom ut totalen åt dig medan du matar in datan.
Det fina är att du efter ett par månader kan se hur ditt konsumtionsmönster förändras och hur det förhåller sig till din budget. Börja alltså med att mata in dina budgeterade belopp, alltså vad du själv bestämt att du ska lägga på respektive kategori per månad. Då ser du lätt om du ligger högt eller lågt när du stämmer av mot budgeten.
Sammanfattning
- Med en budget ger du dig själv möjlighet att göra medvetna val kring hur du använder dina pengar
- Med budgeten kan du styra hur pengarna ska fördelas mellan olika kategorier: fasta och rörliga kostnader samt sparande
- Det finns bra och gratis verktyg för att hjälpa dig med din budget, bland annat Konsumentverkets budgetkalkyl och Hemkunskapens Excel-mall