Du behöver en budget – ta kontroll över din ekonomi

Det allra första steget mot en stabil och trygg ekonomi är att få kontroll över sina utgifter. Har du för höga utgifter i förhållande till dina inkomster kommer du varje månad att bli fattigare och fattigare. Det vi vill är såklart tvärtom, varje månad ska du bli snäppet rikare än du var innan. För att det ska bli så är det första steget att se till att du har en budget.

Psst! Behöver du en mall för din budget?

Skulle du behöva göra en budget och få koll på din ekonomi? Kom igång snabbt med Hemkunskapens gratismall för Excel. Ladda ner nu och kom igång direkt! 

Därför behöver du en budget

 

Utan en budget är det svårt att skapa struktur i din ekonomi. De flesta tror att de vet ungefär hur mycket de lägger på det ena och det andra varje månad. Vid en mer noggrann genomgång visar det sig för det mesta att den uppfattningen är ganska missvisande. De flesta har helt enkelt inte riktigt koll på var pengarna tar vägen varje månad.

Känner du igen dig i att det är svårt att få pengarna att räcka, att det är omotiverande och svårt att hitta utrymme till att spara? Då är sanningen att du med största sannolikhet skulle ha stor hjälp av att göra en budget.

En budget behöver inte vara så komplicerad. När du gör den för första gången är det bra att vara lite mer noggrann och skriva ner hur du tänker dig att pengarna ska fördelas. När det väl är gjort och du levt med din budget ett tag kommer du märka att den knappt behövs längre. Det beror på att du förändrat dina vanor och anpassat dig till din budget.

Med en budget ger du dig själv möjlighet att göra medvetna val kring hur du använder dina pengar. Det handlar inte om att begränsa sig eller att snåla in. Det handlar om att göra det synligt för dig själv var pengarna hamnar. Om det visar sig att du hellre vill fördela dem på ett annat sätt kan du använda dig av din budget för att göra den förändringen. Du och din ekonomi kommer att tacka dig!

Bästa verktyget när du ska göra en budget

Det finns en mängd program och appar som specialiserat sig på att hjälpa dig göra en budget. Jag har testat en del av dem och tycker ärligt talat att det mest blir krångligt att använda dem. Själv föredrar jag att göra budgeten i ett enkelt Excel-dokument eller med Google Kalkylblad. Det går till och med ganska bra att använda vanlig hederlig papper och penna. För att ge dig lite hjälp på traven går jag nu igenom hur jag gör lite mer i detalj.

Konsumentverkets budgetkalkylator

Konsumentverket har faktiskt en rätt smidig och användarvänlig räknare som hjälper dig skaffa en ungefärlig bild av hur din budget kan se ut. Räknaren ställer pedagogiska frågor till dig som gör den väldigt lätt att använda. Konsumentverket har även egna beräkningar på vad som är normala kostnader inom varje kategori, du kan med en enkel knapptryckning få in de siffrorna i budgeten. Totalt sett tycker jag att budgetkalkylatorn är väldigt smidig och passar utmärkt för dig som gör din första budget. Jag själv gillar att ha full kontroll över alla siffor och föredrar därför att använda Excel.

Excel-mall

Det mest kraftfulla sättet att göra din budget på är genom Excel. Med lite kunskap om programmet går det snabbt och lätt att skapa diagram över dina inkomster och utgifter vilket kan vara både intressant och roligt. Om du vill prova att göra din budget i Excel kan du börja med att använda Hemkunskapens mall. Den är helt gratis och innehåller alla budgetposter du behöver. Mallen räknar dessutom ut totalen åt dig medan du matar in datan. 

Det fina är att du efter ett par månader kan se hur ditt konsumtionsmönster förändras och hur det förhåller sig till din budget. Börja alltså med att mata in dina budgeterade belopp, alltså vad du själv bestämt att du ska lägga på respektive kategori per månad. Då ser du lätt om du ligger högt eller lågt när du stämmer av mot budgeten. Om du tycker det är roligt kan du sen gå vidare och göra diagram etc. 

Gratis mall!

Använd Hemkunskapens mall för att göra din egen budget, helt gratis!

Hur du bygger upp din budget

Din budget består i de flesta fall av en massa olika poster. Kostnaderna kan kategoriseras i vilken typ de tillhör, till exempel mat, hemförsäkring, drivmedel till bilen. Dessa kan sen klumpas ihop till lite större kategorier som till exempel Mat & Hygien, Försäkring och Bil. 

En del kategorier är helt fasta kostnader, det vill säga de kostar vad de kostar oberoende av hur du konsumerar just den månaden. Andra hör till rörliga kostnader som blir högre eller lägre beroende på vilka val du gör med din konsumtion. Till sist har du sparande, alltså vad du sätter av för att spara eller investera. 

Med budgeten kan du styra hur pengarna ska fördelas mellan de olika kategorierna. Om du upptäcker att du har väldigt höga fasta kostnader kan det innebära att du vill göra något för att minska dem. Alternativt är dina rörliga kostnader högre än du önskar och då får du helt enkelt justera dina köpmönster lite.

Fasta kostnader

Fasta kostnader är sådana som i stort sett är samma varje månad och där utgiften kommer oavsett hur du gör. Hit hör till exempel hyra och vissa andra bostadskostnader. Även abonnemang, försäkringar, bilkostnader etc kan räknas in hit. 

Generellt sett kan man säga att det ger bättre frihetskänsla i din ekonomi om du har låga fasta kostnader. Det viktigaste är att dina fasta kostnader motsvara fasta behov, det vill säga att du till exempel har användning för din bil i samma utsträckning som den kostar. Ska det kosta så ska det helst smaka också, menar jag.

Bostad

Till bostaden kommer egentligen både fasta och rörliga kostnader. Typiska kostnader som hör bostaden till är hyra eller bostadsrättsavgift, lånekostnader, el, hemförsäkring, värme, vatten, sophämtning etc. 

För de flesta är det inte så lätt att göra förändringar i budgeten vad gäller bostaden. Du bör fundera på om det finns mer prisvärda alternativ, till exempel genom att jämföra priser mellan olika leverantörer. Du kan till exempel spara stora pengar på att jämföra elavtal och byta till en med lägre priser, här kan du läsa mer om hur det går till att sänka dina elkostnader.

Kanske tycker du att bostaden tar för stor del av din inkomst. Då kan du fundera på att flytta till något som är mindre och billigare.

Lästips: 

Försäkringar

Försäkringar är sådant som ibland tecknas och sen glöms bort. Har du koll på vad du är försäkrad mot och vilka villkor som gäller? 

Om du har ett par olika försäkringar och inte riktigt vet vad de täcker mot är det nog klokt att göra en kort genomgång. Dels finns det ibland chans att bunta ihop olika försäkringar i ett paket från samma försäkringsgivare för att få ett bättre pris. Dels kanske du märker att du betalar för försäkringar som inte känns relevanta. 

Vanliga försäkringar som de flesta har är någon form av hemförsäkring samt fackföreningsavgift och a-kassa (som är en form av inkomstförsäkring). Bilägare har någon form av bilförsäkring och föräldrar har vanligen någon typ av barnförsäkring samt en livförsäkring på sig själva. Dessa är i regel väl värda att ha kvar. Däremot kanske du kan få bättre villkor eller lägre pris om du ägnar en liten stund åt att titta på alternativen.

Lästips: 

Abonnemang

Till abonnemang hör dina löpande kostnader för sådant som du prenumererar på eller tjänster du köper regelbundet. Vanliga poster är till exempel mobiltelefoni, bredband, Spotify och streamingkonton hos Netflix eller motsvarande.

Det är ganska lätt att sänka sina kostnader i den här kategorin, de flesta abonnemang har inte bindningstid och du kan gå ur inom loppet av en månad. Om du saknar bindningstid på ditt mobilabonnemang kan du spara en slant varje månad till att byta operatör. Det är lätt och smidigt och du får behålla ditt nummer, men kanske till och med få mer för dina pengar . 

Om du är kund hos flera olika streamingtjänster (till exempel både HBO Nordic och Netflix) kan du fundera på att bara välja en. Om du följer serier som går hos båda kan du till exempel alternera, det vill säga växla mellan dem varannan månad eller liknande. Hur som helst är det klokt att ifrågasätta vad du behöver och göra ett medvetet val istället för att låta kostnaderna rinna på varje månad, fast du kanske knappt använder tjänsten.

Lästips: 

Övriga lån & krediter

TIll dina övriga lån och krediter hör alla kostnader du har för ränta. Hit ska alltså studielån, privatlån, kreditkortsskulder etc. Dessa kostnader räknar jag som fasta i och med att de kommer varje månad. Du kan däremot i de flesta fall ganska lätt få ner kostnaderna för dessa genom att samla dina krediter hos en och samma bank. Det brukar ge en lägre ränta och bättre överblick, vilket rekommenderas.

Om du har mycket pengar i lån och kredit bör du också prioritera att betala av detta. Det gör du genom att amortera av dem så snabbt du kan.

Rörliga kostnader

Till rörliga kostnader hör sådant som är helt beroende av vilka val du gör med dina pengar. Det gör att kostnadsgrupperna kan variera kraftigt från månad till månad. Just därför är det bra att använda budgeten som stöd för att se ungefär var ditt snitt ligger. Det är svårt att hålla koll på vad man lägger på mat varje månad, inte minst hur det såg ut för två eller tre månader sedan. 

Använd budgeten för att få syn på vilka köpmönster du har som sticker ut och där du kanske behöver fundera på att dra ner lite. Det kan också hända att du märker att det finns mer utrymme att spendera pengar i någon kategori.

Mat & Hygien

Till mat hör både det du köper i mataffären och utemat. Hygien avser hygienartiklar och annat (kan vara till exempel hårklippning, tvål, tandkräm, blöjor). Om du ofta äter hämtmat eller äter på krogen kan jag rekommendera att separera det från köpen i matvaruaffären. 

Det är betydligt dyrare att äta ute än att laga egen mat, ofta 3-4 gånger så dyrt eller mer. Behöver du göra det eller kan du spara pengar och samtidigt äta nyttigare genom att laga hemma? 

En annan klassiker är uteluncher. Du kan ofta spara 25-100 kronor per dag bara på att ha med dig en god matlåda istället för att äta en dyr utelunch. På en månad blir det upp till 2 000 kronor eller 20-25 000 kronor på ett år. 

Konsumentverket beräknar ungefär 2500 kronor per vuxen som en rimlig nivå.

Transport

Till transport räknas både kommunala transportmedel som buss och tunnelbana. Även bil och bilrelaterade kostnader som bilskatt, försäkring och drivmedel går in här. Kan du sänka dina kostnader genom att köra mindre bil eller genom att sälja den och börja åka buss? Kanske du kan fräscha upp eller köpa en cykel och helt gratis ta dig runt?

Kläder & skor

Dina kostnader för kläder och skor hör mycket logiskt till kategorin kläder och skor. Hit hör alltså alla sådana kostnader, även till exempel träningskläder och joggingskor. Om du tycker att dina kostnader är för höga inom den här kategorin finns det mycket du kan göra. 

Många har redan garderoben full med kläder, prova att erbjuda att byta kläder med en vän. Om du behöver köpa något kan du börja med att titta på Tradera. Det finns specialiserade grupper på Facebook där användarna säljer kläder. Dessa är välorganiserade och kläderna håller hög kvalitet till riktigt låga priser. Ett mer hållbart och prisvärt sätt att konsumera kläder.

Nöjen

Till nöjen hör sådant som du gör för skojs skull, själv eller med vänner. Det kan till exempel vara biobesök eller konserter. Du ska absolut avvara pengar för nöjen, det är viktigt. Men om du tycker att den här kostnadsposten är för stor kan du till exempel erbjuda att ha filmkväll hemma istället för att gå på bio. Det finns mycket man kan hitta på som är både roligt och trevligt att göra men som inte kostar skjortan.

Sparande

Utöver dina levnadskostnader bör du också ha ett sparande med i din budget. De flesta behandlar tyvärr sitt sparande som en rörlig kostnad. Jag rekommenderar dig att se det som något fast och att du ser till att alltid spara minst samma summa varje månad. Det blir helt klart lättare att spara om du gör det direkt när du fått din lön. Börja med 10 % av din lön, om du har möjlighet.

Om du har svårt att spara är mitt råd att se över alla kostnadsposterna ovan. FInns det någonstans där du kan trimma lite för att skapa marginal att spara?

Amortering

Du som har lån av något slag behöver amortera. Beroende på vad du har för sorts lån kan det vara olika bråttom att amortera ner skulden. För studielån och bolån är det i regel inte så bråttom eftersom räntorna är låga.

Om du däremot har privatlån av något slag eller skulder via kreditkortet är det viktigt att vara noga med att betala av dessa så snart du kan. Det är dyrare att låna än vad du tjänar på att spara, så fokusera på att göra dig fri från den typen av skulder så snart du kan. Parallellt med detta kan du spara ihop en buffert.

Buffert

Om du inte redan har en buffert är det här bland det första du behöver göra med ditt sparande. En buffert är en summa pengar som finns sparade för att du ska kunna klara av oförutsedda kostnader utan att behöva ta lån eller andra krediter. 

Beroende på hur din livssituation ser ut behöver du en budget av olika storlek. Det jag rekommenderar är att helst ha minst en månadslön sparat i din buffert. Om du har barn och bor i villa bör du ha mer, gärna uppemot fyra till fem månadslöner (eller mer). 

Det kan ta lite tid att spara ihop till din buffert om du inte har någon alls idag. Men det är viktigt och definitivt något du ska prioritera. Budgetera för att pengar sätts in varje månad på ditt buffertkonto tills du nått din önskade nivå. Här har jag skrivit en hel artikel om buffertspar som du kan spana in för att få veta mer om hur du gör detta på bästa sätt.

Målspar

Med målspar menas att du sparar till ett särskilt mål, till exempel en resa eller att köpa ny bil etc. Det är bäst och billigast att spara till sådant du vill köpa hellre än att handla på kredit eller ta lån. Därför är det bra med ett målsparande. Budgetera för att sätta av en del av dina pengar till detta varje månad. Hur mycker beror på dina marginaler och hur dyra dina mål är, samt hur snabbt du vill nå dem såklart.

Långsiktigt sparande/Pensionssparande

Till det långsiktiga sparandet hör det som på Hemkunskapen ibland kallas för pengamaskinen. Det är alltså ditt sparande som över tid ska ge dig en ekonomisk trygghet och kanske till och med kunna försörja dig helt eller delvis. 

Att spara långsiktigt är superviktigt och något som alla borde göra. Glöm inte att göra det! Samtidigt vill jag understryka vikten av att också se till att vara skuldfri eller på väg dit, samt att ha en buffert. Det är några av de viktigaste förutsättningarna för att kunna lyckas med att därefter bygga sin pengamaskin.

Följ upp och utvärdera

Utifrån det du lärt dig kan du fylla i din målbudget, alltså fördelningen du tycker är rimlig för dina pengar. Genom att stämma av varje månad och jämföra ditt utfall med budgeten du satt kan du se om du behöver dra ner på någon kostnadstyp. Jag har lagt in några lästips i artikeln, du kan kika på dem för inspiration kring hur du kan sänka dina kostnader.

När du märker att budgeten håller och det kanske till och med bli pengar över, se till att de hamnar i sparandekategorin. 

Det viktigaste är att komma igång. Genom att göra en budget kommer du få lättare att få syn på vart pengarna faktiskt tar vägen. Jag lovar att det är skönare att ha koll på pengarna. 

Läs vidare!

Nu när du gjort en budget och tagit kontroll över din ekonomi bör du se till att skaffa en buffert. Hemkunskapen har en matig artikel om hur du på bästa sätt kan bygga upp en buffert för ökad ekonomisk trygghet. Bättre nattsömn på köpet!