Vad är småhus? Enkel intro till radhus, villa och fritidshus

Småhus är namnet på en boendeform som samlar radhus, villa och fritidshus i en och samma kategori. Oftast pratar man om småhus med äganderätt, vilket är den boendeform som ger den största friheten. Men också det största egna ansvaret.

Ett småhus är en mindre fastighet som innehåller en eller två bostäder, antingen fristående eller genom att de sitter ihop. Tekniskt sett kan ett småhus vara både bostadsrätt och äganderätt, men i den här artikeln kommer vi fokusera på småhus med äganderätt (här kan du läsa mer om bostadsrätter).

I den här artikeln får du veta mer om vad ett småhus är, fördelar och nackdelar med småhus, vilka rättigheter och skyldigheter du har som småhusägare, vanliga kostnader att känna till samt tips till dig som ska köpa ett småhus.

Vad är ett småhus?

Småhus kan se ut på olika sätt, men för enkelhetens skull definierar vi det som ett hus med en bostad i. Exempel på småhus kan då vara:

• Villa
• Radhus
• Fritidshus

Trots att det heter ”småhus” behöver huset inte ha någon särskild storlek, det kan vara mer eller mindre hur stort som helst.

Villa

En villa är ett fristående hus med full äganderätt. Det är en boendeform som innebär att du behöver ta minimalt med hänsyn till grannar, ofta har en egen trädgård och den största friheten när det kommer till att göra förändringar och renoveringar av huset.

Radhus

Radhus kan påminna om att bo i villa, men också lite om att bo i bostadsrätt. Ett vanligt radhus har sin egen ingång och kanske uteplats och trädgård. Den största skillnaden mot en villa är att radhuset är hopbyggt med minst en ytterligare bostad. Det gör att man kommer något närmre inpå grannarna.

Fritidshus

Fritidshus är oftast ett hus som inte används som huvudsaklig bostad, utan kanske som landställe. Många fritidshus är bara anpassade för att användas under delar av året, men det har blivit populärt att använda fritidsbostäder som huvudsaklig bostad.

Fördelar med att bo i småhus

Att bo i småhus har många fördelar:

• Mycket frihet att själv bestämma vilka förändringar och renoveringar som ska göras
• Ofta tillgång till trädgård som du får göra vad du vill med
• Möjlighet att bygga till på tomten, till exempel en liten gäststuga, trädäck eller pool
• Du sätter dina egna regler och är inte tvungen att följa gemensamma regler (även om det kan vara en bra idé att visa hänsyn ändå)

Nackdelar med att bo i småhus

Samtidigt finns det nackdelar som är viktiga att vara beredd på:

• Ensamt ansvar för att hålla huset i gott skick kan innebära mycket jobb och stora utgifter som du själv måste stå för
• Ingen hyresvärd eller styrelse att luta sig mot för att få hjälp med din bostad när den behöver reparation
• Relativt höga boendekostnader, främst eftersom ett hus oftast är större och dyrare än en lägenhet, både att köpa och den löpande driften

Rättigheter och skyldigheter i småhus

Att bo i småhus innebär att du har rätt att själv bestämma om det mesta, men inte riktigt allt. Du har samtidigt ett eget ansvar som går långt bortom att bo i bostads- eller hyresrätt..

Vad du får och inte får göra utan godkännande

Vissa typer av tillbyggnader kräver särskilt bygglov. Exempel på saker du behöver bygglov för är:

• Bygga till en ytterligare del på huset
• Ändra fasaden genom att byta material eller måla om till en ny färg som ändrar fasadens karaktär
• Byte av material på taket, till exempel från tegel till plåt
• Uppsättning av murar, plank och staket
• Bygge av pool ovan mark

Bygglov behövs däremot inte för att:

• Bygga altan
• Bygga friggebod eller attefallshus
• Måla om husfasaden i en likartad kulör
• Bygga pool under mark

I vissa av dessa fall kan du behöva anmäla att du gjort en ändring i bostaden, men är inte beroende av att få det godkänt för att få genomföra det.

Tips! Verkar det här med bygglov krångligt? Boverket har en bra sida med aktuell och mer detaljerad information om vad som gäller kring byggregler. Där hittar du bra information som enkelt förklarar vad som gäller.

Radhus – hur fungerar det när husen är sammankopplade?

Radhus fungerar på ett sätt som liknar ägarlägenheter på så sätt att det finns gemensamma ytor som ägs av en samfällighet. Allt som är gemensamt ägs och driftas av samfälligheten, och det kan till exempel vara sådant som värme och vatten, sophämtning och snöskottning. Till samfälligheten betalar du som radhusägare en avgift, ungefär som en bostadsrättsavgift.

Varje samfällighet har sin unika bestämmelse om vad som ingår i det gemensamma och vad som är den boendes ansvar. För allt som inte sköts av samfälligheten är det du som äger radhuset som är ansvarig, både för kostnad och för utförandet.

Vanliga kostnader kopplade till småhus

När du köper ett småhus finns det en rad kostnader som du bör räkna med. Vid själva köpet ska du först och främst betala hela köpeskillingen (inklusive en kontantinsats i förskott). Dessutom tillkommer kostnader för pantbrev och lagfart.

Löpande kostnader som du bör räkna med när du äger hus:

• Fastighetsavgift
• Ränta
• Amortering
• El
• Uppvärmning
• Vatten och avlopp
• Försäkringar
• Sophämtning

Här kan du läsa mer om kostnader vid husköp.

Att köpa småhus

När du köper ett hus är det mycket att tänka på. I och med att du har fullständigt ansvar för fastigheten efter ett köp så är det viktigt att veta vad du ger dig in på. Några av de viktigaste sakerna att ha koll på är om det finns en energideklaration och besiktningsprotokoll att titta på.

Energideklaration och överlåtelsebesiktning

En energideklaration ger information om den totala energianvändningen som ett specifikt hus har. Det är ett mått på hur mycket energi som går åt till att värma upp bostaden, vattnet och för att drifta din fastighetsel.

I deklarationen ingår också information om storleken på huset, radonmätningar och eventuella förslag på åtgärder för bättre effektivitet.

Köparen av ett hus har alltid rätt att se energideklarationen innan köpet slutförs. För husköpare är energideklarationen ett praktiskt sätt att jämföra olika hus och hur effektiva de är med energiförbrukningen.

En överlåtelsebesiktning görs inför att bostaden ska säljas. En opartisk besiktningsman gör en noggrann undersökning av fastighetens skick.

Det resulterar i en bedömning av om det finns brister eller problem som behöver åtgärdas. Besiktningsprotokollet är ett viktigt dokument som ger köparen en rättvis bild av bostadens skick.