För de flesta av oss är vårt jobb den huvudsakliga inkomstkällan och den trygghet mycket annat vilar på. Det är därför viktigt att vara medveten om vad som händer om du skulle förlora jobbet. Det hjälper dig att ta de viktiga förebyggande stegen som minskar risken för att drabbas av ekonomisk kris vid förlorat arbete.
Innehåll:
I det här inlägget tittar vi på vad det kan innebära att vara utan arbete en tid och hur du gör för att förebygga. Genom att känna till riskerna och göra de nödvändiga åtgärderna behöver du inte känna oro för den saken.
Detta händer om jag blir av med mitt jobb…
Det finns flera tänkbara orsaker som skulle kunna leda till att du förlorar ditt arbete. Beroende på hur det sker får det lite olika konsekvenser, så låt oss göra en kort översikt över vad som händer.
… på grund av arbetsbrist eller nedskärningar
Om du skulle bli uppsagd av din arbetsgivare på grund av arbetsbrist eller nedskärningar har du för det första rätt till ett skriftligt uppsägningsbesked. Har ni kollektivavtal på ditt arbete föregås detta av en förhandling med antingen fackliga ombud på arbetsplatsen eller centralt hos facket (till exempel Unionen). Om ni inte har kollektivavtal finns det ändå vissa skyldigheter som arbetsgivaren måste uppfylla, och du gör rätt i att vända dig till Unionen (eller annat fackförbund) för att få råd. Om inget annat har förhandlats så måste arbetsgivaren följa Lagen om Anställningsskydd (LAS) som har särskilda regler kring turordning och vem som blir uppsagd först etc.
Om du är en av de som drabbas gäller om inget annat sägs din normala uppsägningstid. Du har normalt rätt till att ta ut tidigare godkänd semester under din uppsägningstid. Har du semesterdagar kvar som du vill ta ut men inte ansökt om måste detta godkännas som vanligt. Du har vanligen rätt till a-kassa utan karenstid om du blir uppsagd på det här viset.
… på grund av att provanställningen inte förnyas
Idag är det vanligt att nyanställda på ett företag genomgår en period av provanställning (ofta sex månader). Detta är främst en säkerhet för arbetsgivaren eftersom denna anställningsform inte har samma skydd som en fast tillsvidareanställning. Arbetsgivaren måste faktiskt inte ens uppge skälet till att avbryta eller välja att inte förnya en provanställning. Besked om detta måste ske senast när prövotiden går ut, annats övergår provanställningen automatiskt i en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren har inte heller rätt att be dig sluta samma dag utan måste normalt ge minst två veckors förvarning.
Så vida du för närvarande har en provanställning och blir uppsagd av arbetsgivaren gäller de villkor som står i anställningsavtalet. Du har rätt till lön motsvarande din uppsägningstid. Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal gäller även de rättigheter och villkor som beskrivs däri normalt dig. Du har vanligen rätt till a-kassa utan karenstid om du blir uppsagd på det här viset.
… på grund av att jag säger upp mig
När du själv säger upp dig gör dör du b-st i att först undersöka uppsägningstiden på ditt arbete. Normalt är en till tre månader för de flesta. Utifrån detta får du räkna ut vilket datum som är lämpligt att ge besked om att du vill säga upp dig. När man själv säger upp sig ör det vanligt att det finns en annan sysselsättning (studie, annat jobb, starta eget) som ska ersätta tjänsten som sägs upp. Fundera då på vilket datum som passar och lämna besked om din uppsägning efter det. Har du en månads uppsägningstid och vill sluta i slutet av augusti? Då lämnar du besked en månad tidigare, dvs i slutet av juli. Det finns en bra beskrivning av hur du kan formulera en självuppsägning här (Unionens sida för egen uppsägning).
Om du säger upp dig och inte har en annan sysselsättning som ger försörjning har du ändå rätt till a-kassa och inkomstförsäkring givet att du är ansluten till fack och a-kassaförbund. Eftersom du själv sagt upp dig får du i det här fallet ingen ersättning för den första tiden, normalt de första 45 arbetsdagarna efter din sista arbetsdag.
… på grund av att arbetsgivaren går i konkurs
Skulle din arbetsgivare försättas i konkurs gäller särskilda regler. Du bör alltid kontakta konkursförvaltaren som kan ge dig den mest exakta informationen specifikt för din situation. Om du blir arbetsbefriad ska du be om att få det skriftligt. Du kan få rätt till statlig lönegaranti trots att arbetsgivaren saknar möjlighet att betala ut din lön. Får du det så innebär det att din lön betalas ut av länsstyrelsen istället för av din arbetsgivare, Detta kan dock kräva långa handläggningstider och innebära att eventuell utbetalning sker sent i förhållande till när du normalt skulle få din lön.
Din rätt till ersättning
Om du blir av med din anställning har du i regel rätt till ersättning. Är du inte medlem i en fackförening och a-kassan blir ersättning betydligt skralare än annars. Det finns också en del fallgropar som har med sjukpenning att göra, vilket spelar stor roll ifall du skulle bli sjukskriven.
A-kassa – en grundläggande inkomst vid arbetslöshet
Om du blir arbetslös och är medlem i en a-kassa kan du ha rätt till ersättning i upp till 300 arbetsdagar. Det som krävs är framförallt att du varit medlem i a-kassan i ett år eller mer.
De första 200 dagarna har du rätt till den högsta ersättningen som är 80% av din tidigare genomsnittliga inkomst upp till 910 kronor per dag. Efter 200 dagar får du istället 70% av din tidigare inkomst upp till 760 kronor per dag.
Att vara med i a-kassan kostar dig cirka 100 kronor i månaden och är en kanonbra försäkring för att förebygga risken för ekonomiska problem om du blir av med jobbet.
Inkomstförsäkring via facket – förstärkt ersättning för dig med högre lön
Om du är medlem i en a-kassa och en fackförening, vilken som helst, så har du därigenom en förstärkt inkomstförsäkring. A-kassan ersätter bara upp till 25 025 kronor i månaden, om du haft en högre lön än det kan du få ersättning genom facket. Fackets förstärkta inkomstförsäkringen ger dig 80 % av din tidigare inkomst upp till 60 000 kronor per månad. Inkomstförsäkringen gäller i 200 arbetsdagar och precis som för a-kassan krävs att du varit medlem i facket i ett år för att ha rätt till ersättningen.
Sjukpenninggrundande inkomst
Din sjukpenninggrundande inkomst (ibland förkortat SGI) är det som avgör om du har tätt till ekonomiskt stöd från Försäkringskassan om du skulle bli sjuk. Den baseras på din inkomst från arbete och har ett tak på upp till ca 340 000 kronor/år. Om du blir arbetslös och inte gör något för att skydda din SGI kan du bli av med den och förlora rätt till stöd. Att behålla din SGI är viktigt även om du inte tror att du kommer att behöva begära sjukpeng. Sjukdom och olyckor kan komma plötsligt och därför är det onödigt att slarva bort möjligheten till en gratis försäkring för det.
Den sjukpenninggrundande inkomst du har genom ditt arbete är skyddad i tre månader från den sista dagen du jobbade. Därefter kan den skyddas om du gör något av följande:
- Anmäler dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande
- Börjar studera
- Är sjukskriven och får sjukersättning
- Är föräldraledig och får föräldrapeng
- Deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som ger ersättning
- Får ersättning varje månad genom ett trygghetsavtal för att studera, göra praktik eller motsvarande.
Det här inlägget handlar inte om SGI och sjukersättning och därför skriver jag inte mer om det nu. Däremot vill jag igen understryka att det är viktigt att skydda din SGI om du skulle bli arbetslös. Försäkringskassan har en bra guide på sin sida om du vill veta mer om detta.
Gå med i fack och a-kassa
För att förebygga risken att bli av med jobbet och stå helt utan inkomst är det klokt att gå med i en a-kassa och en fackförening. Det finns flera olika att välja på med olika profil och storlek. Större föreningar ger mer förhandlingskraft och mer resurser, vilket kan vara bra. De mindre föreningarna brukar dock vara profilerade till en viss bransch, vilket kan vara bra om du har specifika behov av rådgivning.
Välj fackförening
Nedan listar jag några av de största och starkast profilerade fackföreningarna. Utöver dessa finns det många fler och alla ger samma grundläggande skydd. Välj ett fack som är specialister på ditt yrke eller gå med i Unionen som är det bredaste alternativet.
Sveriges största fackförening med medlemmar i alla branscher och som passar både dig som är anställd, chef eller egenföretagare. Unionen är det mest generella facket och om du har ett fackligt ombud på din arbetsplats hör de antagligen till Unionen. Jag är själv medlem i Unionen eftersom min arbetsplats är ansluten till dem.
Jusek är ett fackförbund med inriktning mot dig som är jurist, ekonom, personalvetare, kommunikatör, samhällsvetare eller jobbar med IT. Du får samma grundstöt som hos Unionen men Jusek är mer specialiserade mot de nämnda arbetsgrupperna.
Om du är chef och vill ha specialiserad rådgivning och stöd i din roll så är fackförbundet Ledarna ett bra val. Förutom det grundläggande stödet erbjuder de även chefscoachning och karriärrådgivning som kan vara väldigt värdefullt i din roll.
Välj a-kassa
Precis som med fackförbund finns det flera olika a-kassor att välja på. A-kassan innefattar bara inkomstförsäkringen och behovet av rådgivning med mera är oftast inre så stort. Det sköter facket istället. Därför finns det goda skäl att gå med i en av de breda a-kassorna där alla yrkesgrupper är välkomna.
En av de största a-kassorna är Akademikernas. Om du har eller håller på att ta 180 högskolepoäng kan du gå med i Akademikernas a-kassa. Det gäller oavsett om du är student, anställd, chef eller egenföretagare.
Unionens a-kassa är för dig som har ett kunskapsbaserat arbete. Det inkluderar alla typer av tjänstemän, kulturarbetare, du som jobbar på bemanningsföretag eller är egenföretagare. Faktiskt också elitidrottare!
Kommunal för alla som jobbar inom kommunen, landstinget, kyrkan eller som arbetar med någon typ av samhällsservice (även i privata företag).
Se fler a-kassor
Om de a-kassorna jag listat ovan inte passar in på dig så rekommenderar jag att du kikar på den här länken. Där finna alla tjugosex alternativ listade och vilka som kan bli medlem i dem. Där hittar du garanterat en a-kassa som passar din yrkesroll.