Budgivning: Vilka regler gäller?

När det gäller budgivning och vilka regler som gäller saknas det någon enskild lag att stödja sig på. Däremot finns det en rad regler som definierats genom praxis, och som är viktiga för alla köpare och säljare att känna till.

Eftersom lagen inte tydligt definierat vad som gäller under budgivning så finns det stort utrymme för tolkning, och säljaren har ett stort utrymme att bestämma spelreglerna.

Säljaren har dessutom rätt att ändra sig längs med vägen, vilket bidrar ytterligare till att det kan kännas svårt att veta vad som gäller.

I en här artikeln går vi igenom vilka regler som faktiskt finns, men även de områden som inte reglerats och där olika säljare kan ha olika synsätt. Med detta blir du förberedd på hur olika budgivningar kan gå till, och vet vad du kan och inte kan räkna med.

Säljaren bestämmer över budgivningen

Det är alltid säljaren, i samråd med mäklaren, som bestämmer.

Säljaren har rätt att bestämma vilka bud som ska accepteras och kommuniceras till andra, vilka bud som ignoreras och till slut vilket bud som ska vara det vinnande. Om inget bud är tillräckligt intressant för säljaren får hen också helt backa ur affären och låta bli att sälja.

Säljaren bestämmer vilket bud som ska vinna, och det är alltså inte säkert att det alltid är det högsta budet som vinner.

Ibland kan ett lägre bud ha något annat attraktivt villkor som gör att säljaren kan tänka sig att acceptera ett lägre pris. Det händer också att det finns två budgivare med samma bud, och då väljer alltså säljaren fritt vem som ska få köpa bostaden.

Bud är inte bindande

Bud är inte bindande, oavsett om de lämnats muntligen eller skriftligt. Både köparen och säljaren har rätt att ta tillbaka eller bortse från ett bud, ända fram till dess att köpekontraktet skrivits på.

Det innebär att ingen affär kan ses som stängd förrän kontraktet är påskrivet. Om du är med i en budgivning och någon bjuder högre kan det hända att det budet dras tillbaka och du återigen har det högsta budet.

Det ska sägas att det inte är särskilt uppskattat att lägga bud som sedan dras tillbaka, och i de allra flesta fall accepteras alla bud som är i närheten av säljarens tänkta pris.

Redovisning av bud: öppen eller sluten budgivning

Budgivningen är oftast antingen öppen eller sluten.

I en öppen budgivning lämnas budet till mäklaren som löpande kommunicerar de inkomna buden till alla potentiella köpare. Det ger alla spekulanter möjlighet att ta ställning till lagda bud och eventuellt lägga ett nytt, högre bud.

Även om budgivningen är öppen är det inte säkert att alla bud redovisas. Skambud kan till exempel ignoreras och säljaren och mäklaren får då välja att låta bli att kommunicera det.

Slutna budgivningar är mer ovanliga och innebär att budgivare får en tidsbegränsad möjlighet att lämna ett bud, utan att känna till övriga bud. När tiden går ut tar säljaren hänsyn till alla inkomna bud och väljer att antingen acceptera något av dem eller avstå från att sälja.

Mäklaren är skyldig att föra lista på bud

Mäklaren är skyldig att dokumentera de bud som kommer in, även om de inte kommunicerats till alla potentiella köpare. Den sammanställda listan ska lämnas till köparen och säljaren i samband med att köpekontraktet skrivs på.

Budlistan ska innehålla:

• Budgivarens namn
• Budgivarens kontaktuppgifter (adress, e-postadress och telefonnummer)
• Budets belopp och eventuella villkor för budet
• Tidpunkten när budet lämnades till mäklaren

Lägga bud med villkor

Vissa budgivare kan välja att lägga ett bud med ett villkor, till exempel att budet bara gäller under en viss tidsperiod. Ett annat vanligt villkor är att budet gäller under förutsättning att alla planerade visningar ställs in.

Som köpare är det främst fantasin som sätter gränser för hur du kan välja att göra tillägg i form av villkor. Villkoren kan antingen ge säljaren en fördel (ex. köparen erbjuder säljaren att slippa flyttstäda) eller en nackdel (ex. att inga fler visningar får göras).