Bostadsformer: Vilken sorts boende passar dig?

När du letar nytt boende finns det en rad olika bostadsformer att välja mellan. Vilken sorts boende som passar dig beror på hur du vill bo och om du vill äga bostaden själv.

I den här artikeln får du veta vilka de vanligaste boendeformerna är, och vad som är speciellt med varje sort. Vi besvarar även vanliga frågor, som till exempel om det är bäst att hyra eller köpa och hur stort man egentligen behöver bo.

Olika typer av boende

Det enklaste sättet att dela in olika typer av boendeformer är så här:

• Hyresrätt
• Bostadsrätt
• Villa och radhus
• Fritidshus

Allihop har fördelar och nackdelar som gör att de passar olika bra för olika personer. Men det finns ingen boendeform som är direkt bättre eller sämre, utan de passar helt enkelt för olika önskemål.

Hyresrätt

Att bo i hyresrätt innebär att du hyr bostaden av en hyresvärd, som i sin tur äger bostaden. Oftast hyr man genom ett första- eller andrahandskontrakt.

Ett förstahandskontrakt innebär att du hyr bostaden direkt av hyresvärden, och ni har ömsesidig rätt att säga upp avtalet. Det gör det lätt att välja själv när du vill flytta, utan att oroa sig över att bli av med bostaden utan att ha en ny ordnad. Förstahandskontrakt är tyvärr inte alltid så lätta att få, ibland krävs det att du stått i bostadskö under lång tid.

Andrahandskontrakt innebär att du hyr av en annan hyresgäst, som i sin tur har ett förstahandskontrakt. Andrahandskontrakt är lite lättare att få tag på, men du har inte samma möjligheter att bestämma själv hur länge du får bo kvar. De är väldigt ofta tidsbestämda, till exempel ett år eller ett halvår.

Fördelar och nackdelar med att bo i hyresrätt

När du bor i hyresrätt slipper du ta egna lån eller betala kontantinsats för bostaden. Eftersom hyresvärden äger bostaden så tar de hand om hela den ekonomiska risken, och du betalar bara din hyra varje månad.

Hyresvärden är också ansvarig för bostaden, så om något går sönder är det hyresvärden som ska stå för att få det reparerat eller utbytt. Risken för plötsliga kostnader minskar, men också friheten att själv bestämma om och hur ett fel ska åtgärdas.

Som hyresgäst får du inte göra vilka förändringar du vill i bostaden, inte ens på ytskikten. Vill du till exempel måla om så krävs det att du får det godkänt i förväg av hyresvärden.

Historiskt har det också visat sig att hyresrätter är relativt dyra att bo i, speciellt om man tar hänsyn till att de som ägt sin bostad har fått ta del av värdeökningar som skett de senaste årtiondena. Det är förstås osäkert om detsamma kommer gälla i framtiden.

Bostadsrätt

Att bo i bostadsrätt innebär att du äger en andel av en förening som i sin tur äger fastigheten. Det du faktiskt äger är rätten att nyttja din andel (oftast i form av en lägenhet).

På pappret är det alltså föreningen som äger bostaden, och som är ansvarig för en del av bostaden (ex. elinstallation, värme, vatten, med mera). Som bostadsrättsinnehavare har du ändå en del frihet att göra förändringar i bostaden, även om en del kräver godkännande från bostadsrättsföreningens styrelse.

Normalt sett betalar du ingen hyra, men föreningen tar ut en avgift som är menad att täcka de gemensamma kostnader som föreningen har, till exempel för lån på fastigheten eller för skötsel och fastighetsvård.

Fördelar och nackdelar med att bo i bostadsrätt

En stor fördel med bostadsrätt är att du har ett ägande i din bostad, vilket gör att du har större frihet att anpassa bostaden efter din egen smak och behov.

Du har också del av eventuell värdestegring (men också minskning så klart) som sker på bostaden under tiden du äger den. Många har sett sina bostäder rusa i värde under senaste åren, och på lång sikt är chansen bra att en investering i bostaden är en god affär.

Nackdelarna är i första hand att det kan krävas väldigt mycket pengar för att ha möjlighet att köpa sig en bostadsrätt. Det krävs en kontantinsats på minst 15 % av köpeskillingen för att få lov att låna till resten. Dessutom måste din ekonomi vara tillräckligt god för att banken ska godkänna ett lån.

Villa och radhus

Att bo i hus är speciellt och något som många drömmer om. Det är förknippat med mycket utrymme, stor frihet och kanske en trevlig och privat trädgård som är ens alldeles egna.

I villa har du i stort sett full frihet, åtminstone finns det ingen hyresvärd eller förening som du behöver be om lov för hur du gör med din bostad. Du är också själv helt och hållet ansvarig för att sköta om villan.

Radhus är lika villor, med skillanden att själva huset sitter ihop med andra hus. Även om husen sitter ihop är det upp till varje ägare att sköta om ”sin” del. Radhus brukar kunna vara lite mindre och billigare att köpa än villor, även om det inte alltid är så.

Fördelar och nackdelar med att bo i villa eller radhus

I villa eller radhus har du som sagt den allra största friheten att göra de ändringar och byggen som du vill. Begränsningen är egentligen bara den egna fantasin och vad du tillåts göra enligt lag (ex. genom att ha godkänt bygglov).

Å andra sidan betyder det att du har totalt ansvar för allt som hör huset till, och det kan både innebära höga kostnader och en hel del jobb. Som husägare gäller det att vara beredd på det ansvaret.

En tydlig fördel är annars att hus byggs i större storlek än de flesta lägenheter. Om du letar efter en större bostad är det lätt att dras till att bo i radhus eller villa.

Fritidshus

Även fritidshus bör nämnas, alltså vad som ibland kallas för landstället eller sommarbostad. Oftast är fritidshuset ett extraboende utöver ens vardagsbostad, men det behöver faktiskt inte vara så. Fler och fler väljer att bo i fritidshus permanent.

I praktiken är fritidshus oftast ett mindre hus där samma sak gäller som för en villa eller ett radhus.

Fördelar och nackdelar med att bo i fritidshus

De flesta fritidshusen ligger nära naturen. Det kan vara en väldigt härlig miljö att bo och leva i.

Både tomt och huskropp är oftast mindre än en vanlig villa, så huset kostar oftast mindre att köpa. Om du bor där på heltid kan boendekostnaderna bli relativt låga.

Däremot är långt ifrån alla fritidshus byggda för att passa för året-om-boende. Det kan hända att huset främst är lämpligt att vara i under årets varmare månader, alternativt att det krävs en investering för att det ska vara beboeligt under hela året.

Köpa eller hyra, vad är bäst?

Det går inte att säga om det är bättre att köpa eller hyra sitt boende, eftersom det skiljer sig åt från fall till fall.

Däremot är det tydligt att många föredrar att äga sin bostad. Enligt SCB bor cirka 28% av alla svenskar i hyresrätt, medan 72% bor i en bostad som de själva äger.

I slutändan handlar det om vad du lägger störst vikt vid, där hyresrätt är en väldigt enkel och smidig boendeform som inte kräver att du har ett stort sparkapital sedan tidigare. Att bo i hus eller bostadsrätt ger däremot en chans (eller risk) att följa med på bostadsmarknadens utveckling, och ger större frihet att förändra ditt boende.

Hur stort behöver man bo?

Hur stort man behöver bo beror också såklart på en mängd olika faktorer. Den genomsnittliga svenska bostaden är en lägenhet på 57 kvadratmeter med 2 rum och kök.

Det finns en hel del att säga om bostadens storlek och vad som är värt att tänka på. Läs gärna vår artikel om hur du kan tänka kring hur stor bostad som behövs.

Vanliga frågor